Skövde i Världen

Utifrån väderprognosen så bestämdes att vi skulle åka till muren i tisdags då vädret faktiskt såg ut att bli bäst då för veckan. Vi vaknade till tjock dimma men packade glada i hågen ihop oss och begav oss till Mutianyu. Mutianyu är för oss ett nytt ställe att se muren på, vilket vi såg fram emot med spänning (i alla fall vi som varit på muren tidigare!). Avståndet var kortare än till Badaling och vi trodde att dimma skulle lätta fram på dagen. Men ju närmare muren vi kom desto tätare blev molntäcket och så kom regnet, även om det bara var ett lätt duggregn. Men i alla fall! Vi som har haft så bra väder så länge och så var tvunget att bli dåligt just den här veckan? Men vädret styr vi inte över så vi höll modet uppe och tog oss till muren.

Bilden är ganska talande för vädret den här dagen!

Efter en lättare medhavd lunch så tog vi linbanan upp. Tyvärr såg vi inget från den på grund av vädret. Vädret drog ju helt klart ner upplevelsen, även om ett besök på muren alltid är häpnadsväckande! Väl uppe så vandrade vi en bit på muren i lite olika grupper. Thomas, Gusti och barnen gick lite före och Mia och jag kom pratandes efter. Och vi vandrade på och helt plötsligt började vi undra var de hade tagit vägen. Nä, sä Mia nu går jag inte längre. Jag väntar här, så jag gick vidare för att se om jag kunde komma i kapp resten av gänget. De måste väl ha stannat och väntat lite längre fram tänkte jag i mitt stilla sinne! Men två torn längre fram och halvvägs till det tredje började jag bli lite irriterad. Så jag bestämde mig för att gå tillbaka till Mia och föreslå att vi tar oss till linbanan. Jag hade biljetterna till den så ner kunde de inte komma utan oss. Det är ju vår garanti! Toppen! Men när jag hade gått en bit så mötte jag en framstormande Thomas som försökte gå i kapp mig! De hade gått upp för en trappa i ett av tornen och det hade vi inte sett. Alex hade sett oss passera men inte sagt något. Tänkt så det kan bli! Som tur var hittade vi ju varandra igen. Jag kan bara tänka mig om jag hade gått vidare och Thomas hade följt efter för att hitta mig. Undrar just vart vi hade hamnat i slutändan! Vi hade kanske gått till Kina och tillbaka!!

Här gick vi inte in i någon dimma utan försökte bara komma ut ur den! Och på grund av den fick man vara riktigt närgången för att se något.

Hela härliga familjen samlad i Kina!

Tro nu inte att ni gått in i någon dimma på grund av ädlare drycker. Kortet är taget i rätt vinkel! Det här kortet är bara till för att ni ska se lutningen på muren!

Vägen från parkeringen till linbanan kantas av försäljare i Mutianyu, vilket inte är lika utvecklat i Badaling. Det finns där också för all del, men här var det lite närmare, smalare gångar  man gick på än i Badaling. Så på nervägen blev det lite shopping. Sally och jag köpte några fina hängande tavlor med Kinamotiv. Vi har fått hit en mycket shoppingsugen Sally. Sally och Alex hade två väskor med sig. En liten med kläder och en stor som var tom. Den ska nu fyllas här! Så vi är förberedda för megashopping turen. En första tur blir det imorgon så vi först ska besöka Thomas jobb, sen äta lunch och sen blir det shopping!  Idag ska de åka till den Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Jag ska vara hemma med Elin och Noel. Vi har sett det förut och de behöver lite lektid här hemma. Och sen blir det roligare för Mia, Gusti, Alex och Sally att faktiskt hinna se lite mer än man kan göra med två så små barn.

Trötta efter en 9 timmars flygning men oförskämt fräscha ser de ut!