Smått och gott i Pekings smog and fog

Det var ett tag sedan jag skrev sist. Men vi har haft fulla dagar hela veckan, så någon latmask har det inte varit. Vi har åkt tidigt och kommit hem ganska sent så alla barn (och kanske vuxna också, i alla fall en del!) har varit trötta. Och med jet lag för två av barnen så slår det hårt. Men de har alla 4 varit tappra. Det har varit underbart med besök och för tillfället går jag runt i en tomt ekande lägenhet och funderar över vad jag ska göra nu. Jag insåg snart att jag måste uppdatera bloggen lite. Vi har varit runt på en del ”gamla” sevärdheter i dubbel bemärkelse för oss som bor här, men dock alltid lika sevärda och vackra! Sen har det blivit några nya också, varav Jingshanparken var en höjdare! Vacker park och från höjden ser man ut över Förbjudna stadens alla hustak. Även om man visste sen tidigare att det är stort så blir det väldigt påtagligt just härifrån.

Vi har också hunnit med en del shopping, alltid intressant för alla som kommer hit. Billiga kopior som är ack så snygga, men så är ju förebilderna väldesignade också! Sally har shoppat loss ordentligt och kommer hem med ny vinterjacka, skor, t-shirts och lite annat smått och gott.

Lamatemplet besökte vi igen och det mest imponerande rummet missade vi sist, nämligen det med den 26 meter höga Buddhan, utskuren ur ett enda stycke sandelträ. Hur kan man missa detta?! Men å andra sidan fick vi inte se munkarna i sång och bön den här gången. Båda sakerna är lika mäktiga så jag är glad att jag har avklarat båda!

Som ni ser så visar sig Peking med höstskrud!

Många gastronomiska upplevelser har gjorts varav anka var en av dem. I samband med ankmiddagen så besöktes Himmelska fridens torg och Mao.

Ankkarvare är ett väletablerat yrke. Inte så lätt alla gånger.

Himmelska fridens torg upplyst var vackert. Självklart lyser Mao extra fint.

Peking har bjudit på en vecka med ovanligt mycket dimma och smog. Detta har naturligtvis dragit ner på intrycken något men vi har å andra sidan sluppit regnet som var utlovat. Och som ödets ironi så lyste solen vackert när våra besökare lämnade staden för hemfärd.

Alla syskonen utanför en traditionell röd dörr i Lamatemplet.

Syskonkärlek!

Kommentera här: