När vardagsrummet blir balettsal
Livet går sin gilla gång när man är instängd. Jag säger instängd för det är så det känns emellanåt. Jag vet att man ska vara tacksam, men emellanåt är det svårt. Vi försöker jobba, barnen har påsklov, vår hemhjälp har åkt hem (usch vad bortskämd jag låter) och då får vi ju också laga mat, städa och handla själva. Tiden räcker inte alltid till. Dessutom har vi nu 4 fall i vårt område så vi är än mer tillsagda att stanna inomhus än vi varit förut. Och att ha på oss munskydd hela tiden.
Vi vet också att Luzons karantän har förlängts till 30 april, så det är ingen chans att skolan öppnar förrän 15 maj som tidigast. Det känns just nu väldigt långt bort. Men när man ser alla som sliter för att rädda liv i detta läget så är det en liten del vi kan bidra med. Att stanna hemma. Jag vet ju att Sverige tagit en annan väg i detta och det diskuteras vad som är bäst. Jag ska inte gå in på vad jag tror, utan stannar vid att säga att vi förmodligen inte vet vad som är rätt väg förrän efteråt. Som alltid är det lätt att vara klok i efterhand.
Just nu försöker vi få tiden att gå samtidigt som vi fortsätter med det vi behöver göra. Och för oss innebär det att vårt vardagsrum ibland förvandlas till en balettstudio där Elin och hennes kompis Krisha tränar inför sina kommande balletprov. Jag är ibland tränare som försöker rätta takten samtidigt som jag är videograf och filmar så vi kan skicka filmerna till deras tränare för tips och korrigeringar de behöver göra.
Vi klagar mycket på att barnen sitter mycket och länge framför datorer, iPads och spelar. Men just i dessa dagar måste vi väl ändå vara rätt tacksamma för att de faktiskt kan umgås och spela online med sina kompisar. Noel har haft under 1,5 vecka frivilliga lektioner i schack, att bygga spelvärldar och stories och argumentationsteknik. Elin har tränat balett, matte och läst. Thomas och jag har försökt hinna med jobbet mellan matlagningen. Just nu saknar jag Fely som brukar hjälpa oss med allt här hemma. Hon har blivit en liten del av familjen och är en fantastiskt kock. Jag blir lite arg på mig själv att jag inte chansade i början men då litade jag helt enkelt inte på att hon kunde laga mat vi ville äta. Jag har nu investerat i 4 receptböcker för inspiration men också för att recepten är på engelska och med fokus på nyttig kost och hon svänger ihop sagolika rätter. Det ska erkännas att det tar henne flera timmar längre än vad det förmodligen skulle ta oss men vi slipper och det är hela syftet just nu.
Vi har kunnat gå små promenader inom vårt inhägnade område, tack och lov! Så jag har fått med mig Noel och Elin på några kvällspromenader. Igår var Noel och jag ute och gick lite och fick en skymt av den vackra månen.
Att rulla fram i livet går snabbare och är roligare än att gå tycker Elin!
Annars spelar vi spel med barnen. Gamla, hederliga brädspel. Harry Potter Hogwarts Battle är en ny favorit! Det är 7 nivåer i spelet och just nu har det passat bra! Annars blir det kinaschack, vanligt schack och monopol.
Kan varm rekommendera spelet till samtliga Harry Potter fans. Och även de som inte är fans.
Jobbmässigt får man göra sitt bästa. Ska skriva ett separat inlägg om detta senare. Men jag har fått agera spion som har smugglat papper kors och tvärs genom delar av Manila. Vi håller på med årsboken och det ska korrekturläsas och sen uppdateras och det kräver sina leveranser och skrivarjobb för att klara av. Tack och lov har vi en chaufför som är kompis med poliserna. Han är exmilitär och det är just nu väldigt tacksamt! Tyvärr får han inte komma in i vårt område längre så han får lämna bilen utanför och då fick jag kliva fram och köra ner bilen i garaget. Det brukar inte gå så bra, men jag hittade i alla fall rätt bland alla delarna där nere. Och bilen blev parkerad om än kanske inte lika bra som när pappa eller Vic parkerar, men vem bryr sig? Jag gjorde det!!
Smuggelgods har överlämnats till vår underbara grafiker!
Nu ska jag tillbaka till spisen igen för att laga kvällsmat och sen ringa mamma och pappa och se om det kommit någon post. Pappa fyller år imorgon och vi har försök att skicka en liten hälsning. Man får ju i alla fall hoppas att det kommer fram!
Men längtan om bättre tider och nya möjligheter avslutar jag att skicka med dessa två bilder!
