Jag kan med säkerhet säga att jag drömt om att komma till Japan länge. Hur länge vet jag inte men nu när vi bor så nära så var det ju bara en 4 timmars flygresa och så var vi där. Äntligen!
Men mitt första intryck var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Detta supermoderna land som ligger i framkan i så mycket ligger så långt efter språkmässigt. Att det skulle vara så svårt att kommunicera i Japan var jag inte beredd på.
Vi hade turen att få en superguide genom bekanta som hämtade oss på flygplatsen. Till det så bodde vi också de första nätterna hemma hos vänner, en svensk som är gift med en japanska. Så otroligt tacksamt att få spendera några nätter hemma hos någon och verkligen komma kurlutren och hur de lever och bor nära. Vi hade också tur som fick hjälp att boka biljetter till Universal Studios i Osaka. Det visade sig svårare än vi väntat att boka online.
Nästa dag var det en regnig vårdag som mötte oss. Vår guide kom med bil och det kändes speciellt skönt med dåligt väder att kunna krypa in i bilen mellan stoppen.
Kan det bli mer japansk än en geisha som sakta strosar gatan ner? Nej, jag tror inte det. Men så vackra kläder de har! Även om de ser aningen obekväma ut, speciellt skorna.
Vårt första stopp blev en krykogård där de vackra körsbärsblommorna stod i prakfull blom. Sedan tog vi oss vidare till ett tempel, Dempo-in tempel.
Eftersom vädret var allt annat än bra denna gråmulna dag så tog vi oss till en inomhusaktvitet - teamLab Borderless. Vet inte riktigt vad vi hade förväntat oss men det var praktfull konst med ljus! Lampor och ljusspel som inte har några gränser. De flyter omkring från rum till rum och ger en unik upplevelse vart man än kommer. De till och med går över gränserna till varandras upplevelse och kommunicerar både med besökare och varandra.
Detta fantastiska rum var så oerhört praktfullt och drömlikt att det nästan var svårt att ta in.
Den här valen kom simmande över väggarna, så oerhört vacker och majestätisk. Precis som man förväntar sig. De bara dyker upp i all tysthet.
Efter den här upplevelsen stannade vi till för några obligatoriska kort vid Frihetsgudinnan!
Vet ma inte om det kan man nästan tro att man är i New York. Men den japanska versionen är faktiskt bara 1/7 så stor som den i New York. Den står uppställd i ett otroligt vackert område med fantastiska Tokyo Bay och the Rainbow Bridge i bakgrunden. Imponerande nog är det inte den enda frihetsgudinna i Japan. Det finns ytterligare två i Osaka och i Shimoda.
Rainbow Bridge och Tokyo Bay
Frihetsgudinnan
Efter detta tog vi oss vidare till Shibuya Crossing. Det är världens mest aktiva övergångsställe med tusentals människor som korsar gatorna samtidigt från 5 håll. Shibuya är annars ett av Tokyos mest aktiva shopping och underhållning. Men det är just övergångsstället som dragit mest turister. Och det är minst sagt fascinerande att stå och se det ovan ifrån. När ljuset slår över till grönt väller det ut folk från olika riktningar som lava ur en vulkan. När ljuset slår om till rött är samtliga människor borta från vägarna, och då menar jag verkligen samtliga. Och det väller i stället ut bilar som en vårflod. Under en cykel på 2 minuter håller det så på och det verkar inte ha något slut. Det är näst intill hypnotiskt att titta på det!
Paraplyer och neonskyltar vart man än ser vid Shibuya Crossing
Dagen efter hade vi tur och det var strålande sol! Fortfarande vårlikt friskt i luften, men i alla fall inget regn. Och det gav oss en välbehövlig paus från hettan och luftfuktigheten i Manila.
Vår trevliga guide hade tagit med sig en kompis som hjälpte till att visa oss sina favoritställen.
Vårt första stopp blev nästan också vår favorit, Hama-rikyu Garden.
Det var så stilla och vackert trots att man är mitt i centrala Tokyo. Dessa trädgårdar med all sin prakt, inte bara från tempel och körsbörsblommor men det varkar nästan som att allt är lite vackrare och lite mer praktfullt i Japan. Det är mindfulness på en helt ny nivå!
Vi blev också bjudna på ett mycket speciellt grönt te med tilltugg. Det här görna teet är vispat och mycket tjockare i konsistensen. Till detta serverades en liten sötsak som såg ut att vara mandelmassa men är gjord på bönor och socker. Väldigt söt! Nästan lite för söt för att ätas, men vi var ju tvungna att smaka....
Självklart tog vi tillfället i akt att ta några fler kort på körsblommorna mot den blå himlen!
Ueno Park var också värt ett besök inte bara för de vackra träden men det rymde så mycket histoia på en begränsat område.
Efter våra dagar i Tokyo tog vi Shinkansen tåget till Kyoto. Utan att spila för mycket så måste nog Kyoto vara en av mina favoritställen. Så otroligt vackert!
Arashiyama Park var otroligt vacker med höga berg och en dalgång med vattendrag.
Kyoto och speciellt Arashiyama påminner mycket om filmer från Japan. Så vackert med stillheten trots alla turister och lokala besökare. Om Tokyo representerar det moderna så är Kyoto definitivt historia. Det känns lite som tiden stått stilla när man kommer till Arishiyama som ligger strax utanför Kyoto. Här hittar man både Bamboo Grove och Fushimi Inari Shrine.
Bamboo Grove
Bamboo Grove är en lite bambuskog med ungefär tre miljoner människor. Men om man ser bort ifrån att man faktiskt inte kommer vara ensam när man besöker detta ställe så är ljuset helt fantastiskt! Lite bisarr upplevelse att gå där det är så vackert men man är omgiven av så många människor.
Fushimi Inari Shrine
Fushimi Inari Shrine var nog vår största överaskning dock. Vi trodde att man skulle gå genom några portar eftersom det är vad man normalt ser så vi började promenera uppåt. Men det tog liksom aldrig slut och när vi började googla (tack och lov för Google) så visade det sig vara en väldigt lång promenad som bara gick uppåt och uppåt och uppåt. Självklart skulle vi någon gång ha kommit att få gåneråt men vi gav upp halvvägs och började promenera neråt istället. Och mitt i allt mötte vi denna friskus till man!
Vi tog också en tur längs Philiospher's Path.
Detta var en mycket vacker del av Kyoto. Kan bara tänka mig hur vackert det är när det är i full blom och starkare färger!
Efter detta tog vi oss till Osaka, där vi hade lovat barnen att besöka Universal Studios! Men först tog vi oss till Osaka Castle.
Detta slott var mer ett museum inne med massor av våningar där man gick igenom japansk historia. Väldigt intressant och hur vackert är det inte?
Japp här är det! Japans Hogworth!
Vi hade fantastiskt roligt alla fyra på Universal Studios i Osaka. Jag vick lite vibbar från min ungdoms dagar (hmmm..... är jag gammal?!) då jag besökte Universal Studios i Los Angeles. Jaws fanns fortfarande kvar och var lika populär än!
På vägen mot Tokyo igen hade vi turn att få se Mt. Fuji! Pampigt värre!
Sista dagen i Tokyo ägnade vi åt att strosa runt lite. Bland annat beöskte vi Imperial Gardens.
Färgprakten var mäkta imponerande!
Det är en speciell känsla att gå omkring i dessa trädgårdar med så mycket mystik och gammal historik. Man kan riktigt känna historiens vingar och sen reser man blicke lite och ser alla moderna skyskrapor med glasfönster och refektioner och blir genast påmind om att man lever på 2000-talet och inte på 1800-talet! Det är som att tiden stått stilla.
Man måste ju faktiskt ge en eloge till detta land som kunnat bevara så mycket vackert och så mycket historia men samtidigt raskt maschera in i modernare tider och i mångt och mycket leda utvecklingen!
Och vackert är det! Ända ner till gatbrunnarna!
