4 Läs mer >>
Som marknadsförare måste man helt enkelt bara älska när företag är så konsekventa i sitt varumärkesarbete som Disney. Vi var nyligen i Hong Kong och bodde då på Disneyland Hollywood Hotel. Självklart besökte vi också Disneyland men där förväntar man sig liksom att allt ska vara som i sagornas och filmernas värld. Och man blir inte besviken. Det fanns två hotell i närheten av Disneyland, det ena Disneyland Hollywood Hotel and det andra Disneyland Hotel. Mellan hotellen och parken gick det gratis shuttlebussar för att alla enkelt skulle kunna ta sig emellan. Bussarna hade olika teman, t ex en Toy Story buss, en Musse Pigg buss och en princessbuss. Allt är byggt för barnfamiljer och jag kan bara skriva under på att jag har aldrig bott på något hotell som är så fokuserat på barn och som välkomnar barn så mycket. Det är helt klart enkelt att bo där med barn. Det är barnen de ser först, alla som arbetar på hotellet pratar med barnen, ger dem klistermärken och annat. Helt otrolig!

Men för att återkomma till det här med varumärkesstrategi så kan jag bara buga och bocka inför den som har kom på att de skulle använda denna så enkla symbol som Musse Piggs huvud utgör för att inpränta var man bor. Det är makalöst vad de faktiskt kan hitta på. Att Walt Disney var ett geni är det väl ingen som tvivlar på men han var också smart nog att anställa folk som kan vara konsekventa i det arbete han påbörjade. Se själva och bedöm!

Toppen på huset är gjort så det ser ut som strålkastarljus med Musse Pigg öron i.

Dekorerat på sidorna av fasaden där det annars skulle varit lite tråkigt vitt.

Golvet utanför hissarna.

Hissknapparna.

Lampor.

I en liten servicebutik.


Väggarna i restaurangen.


Taklamporna. Genialt att använda sig av vanliga runda armaturer placerade så de ser ut som Musse Pigg.


Fler lampor. Lite subtilt men ändå så tydligt.


Golven.


Barnstolen!


Hissdörrarna.


Hotellkorridorernas mattor.


Alla detaljer har man tänkt på!


Duschdraperiet.


Schampoo och muggar med tandborste och annat nödvändigt i.


Parkbänkarna.


Våfflorna på frukostbordet. Det fanns även muffins i form av Nalle Phu.


För att göra poolen lite roligare fanns det ett piano på botten.


Ute fanns det en lite "old fashion hollywood road". Med bilar och allt!


Snygga gamla original...


Som grädden på moset!


Utsiken var det heller inget större fel på!


Säkerheten var stor för de små. Flytvästar när de åker rutschkana.

Från det att man klev in på hotellet så var man i sagornas värld. Filmer, miljön, bussarna, parken allt var helt perfekt. Personalen var underbar och barnen hade tillgång till filmer på rummet, TV med filmer ute vid check-in området, lekplatser, pool med sluttande golv, stora gräsytor att springa på, lekrum med massor av aktiviteter där man bland annat kunde lära sig hur man ritar sina favoritfigurer från Disneys filmer. Man hade helt enkelt tänkt på allt! Har jag möjlghet så skulle jag som förälder helt klart välja att bo här igen. Varför bo på ett stelt vuxenhotell där man ska hålla barnen i koppel när man kan bo där de blir uppskattade för de små stjärnor de är i föräldrarnas liv? En eloge för hela detta företag och jag kan bara konstatera att fick man möjligheten att göra några år på Walt Disney i USA så skulle jag vara i himmelen!

En uppvisning i varum...

0 Läs mer >>
Idag har vi besökt svenska skolan för första gången. Det är en kreativ mamma som har startat en öppen förskola. Mycket trevligt att träffa andra mammor som är hemma. Och så fanns det ju lite att leka med för de små. Tyvärr för Noels del så var det inte så många att leka med eftersom de går på förskolan och där fick han inte vara. Men han träffade ju några småbarn och det var lite nya saker att leka med.

Noel har ju behov av att träffa andra barn men nu har vi fått kontakten och på söndag är det julmarknad på svenska skolan och dit ska vi ta oss och knyta fler kontakter. Kanske finns det några man kan ordna "play dates" med. Man kan ju konstatera att de flesta bor i River garden. En mamma konstaterade att man får ju absolut inte mest för pengarna men alla andra bor ju här. Och det är väl så det känns.

Idag har Thomas med sig en svensk som är här och jobbar några veckor. Allan heter han och Noel har honom fullt sysselsatt med att spela Angry birds. Noel är väldigt Allan, kom och spela med mig. Allan, kom och gör det här med mig.... Stackars Allan som inte har några barn själv blir väl aldeles yr i bollen. Det blir jag och jag har Noel här varje dag! Kul för honom i alla fall, kanske inte lika roligt för Allan...

Öppen förskola

3 Läs mer >>
Har precis avslutat en underbar bok som min kära mamma tog med sig till Kina. Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson. Om ni inte har läst den tidigare ta er tiden, den är väl investerad! Underbar bok som man bara längtar tillbaka till på kvällarna, inte kan lägga ifrån sig och den lämnar en sån där riktigt ljuv smak efter sig. Vill ha mer!!!

Nåväl den handlar mycket om längtan och i slutorden så skriver författaren själv om sin längtan och vad längtan egentligen är. Det får mig att börja känna längtan. Man kan nog aldrig sakna Sverige så mycket som man gör när man är borta en tid, eller längta så mycket efter höstrusket, mörkret, kaminens värme och att få sätta upp advensstakarna.

Ja, nog är det underbart att vara iväg på ett tillfälligt äventyr som vi är just nu. Det får en att se på gamla hederliga Svedala med lite distans och att faktiskt börja värdesätta mycket av det vi har hemma. Helt plötsligt så började jag fundera över första advent. När är det? Har ingen koll, men det är väl till helgen eller nästa helg eventuellt. Men tänk när man går där hemma och myser i mörkret med lite ljus tända och börjar pyssla och dona med förberedelser inför julen. Baka pepparkakor, lussekatter, göra knäck och baka bröd. Det är den absolut bästa tiden. Längtan till den där julhelgen när familjen är samlad, vi är så där mysigt goa mot varandra och får äta riktigt mycket julgodis, glögg och pepparkakor! Tända en brasa och äta knäck framför Kalle Anka kl 3 på julafton och se barnens spända förväntan inför tomtens entré och öppnandet av julklappar. Men trots att julen är härlig så upplever jag ändå från 1:a advent och fram till julen som mysigast och det är den perioden jag saknar mest. Att pyssla och dona, bjuda in till glöggfest, äta risgrynsgröt, sätta upp julgardinerna, ljusslingan på altanräcket och se på när snön omfamnar den och ger den extra glitter.

Jag tror att just för att vi är borta och inte kommer att fira jul i år gör att saknaden och längtan efter den faktiskt gör sig påmind. Hemma brukar man sucka och stöna över mörkret, slasket, halkan och snön innan det ens har kommit. I år ska vi fira jul på stranden i Thailand, äta thaimat eller fisk och skaldjur eller något annat inte det mista svenskt. Det är några skövdebor som kommer till Peking den här veckan. De frågade oss vad vi vill att de ska ta med? Vad jag bad om? Pepparkakor så klart till glöggen som farmor Mia och farfar Gusti hade med. Vi har ju trots allt mörker, regn och kyla här också så vi kan ju får njuta av glögg, grönmögelost och pepparkakor även om vi inte får samma stämning och känsla som i Sverige!

Längtan...

0 Läs mer >>
Igår hade vi underbart väder. Soligt, fint, vindstilla och ca 15 grader varmt. Rena rama vårvärmen mitt i november. Och som vi njöt i solljuset. Vi var ute på lekplatsen och stojade runt, lekte och spelade boll.

Idag vaknade vi och det var återigen strålande solsken från en klarblå himmel. Vi var hemma på förmiddagen, åt lunch och beslutade att åka till Yu Yuantan parken. En park vi aldirg varit i som ligger i delar av Peking där vi sällan är. Det tog tid att ta sig dit men det skulle vara två fina små sjöar att vandra runt så vi tänkte att det skulle vara perfekt i det härliga strålande vädret. Men det tog tid att åka, vi hade totalhaveri hos Elin och efter en hel banan och en yoghurt så var hon lugn igen och vi äntligen framme. På vägen såg vi människor som badade i kanalen som ledde fram till sjön. Det såg aningen kallt ut trots det fina vädret.


Novemberbadare.... usch jag badar hellre i augusti!

Så klev vi ur bilen och insåg att vi var lurade av den ack så strålande solen. Det var en bitande isvind och kylan slog emot oss ett kraftigt knytnävsslag rakt i ansiktet. Och vi kunde konstatera att nu var det höst-vinter. Vi som hade sett fram emot en promenad i strålande sol fick nöja oss med en kort sväng innan vi blåfrusna tog oss tillbaka till bilen. Så var det med den utflykten i solskenet! Tur man har shoppat både dunjacka och vantar. Mössa får nog bli nästa inköp. Speciellt för maken som inte har så mycket hår...


CCTV tornet i Peking. Högsta punkten i staden. Dit ska vi ta oss någon dag och begrunda utsikten.

Väder och vind

0 Läs mer >>
Lilla Snuttfia Pruttrumpa har slutat amma!! Halleluja! Hon fick namnet av en anledning och det var att hon gillade att snutta på bröstet väldigt mycket. Och även nu mot slutet så har hon hållit fast vid att äta på nätterna, till och med 3 gånger per natt fast hon är över 1 år. Det var mycket sömnlöshet för mamma och dålig aptit för Elin på dagarna, så vi kände att det var dags att sluta. Så från i tisdags så har Elin sovit med Thomas och jag med Noel. Det har funkat riktigt bra! Första natten var hon lite ledsen men sen har hon sovit hela nätterna förutom att hon vaknat och letat efter tutten om hon tappat den. Men när Thomas väl hittat den och gett henne den så har hon somnat om igen. Fantastiskt!

Själv har jag ont i brösten som en bifaktor men det går ju över. Det är fantastiskt skönt att komma ur amningsträsket även om det har varit praktiskt när man är utomlands. Men nu vet vi att allt funkar här. Och Elin har fått mycket bättre aptit på alla måltiderna på dagen! Hon smakar och grejar men bara om hon får äta själv. Den damen är tidigare än brorsan när det gäller kan-själv åldern. Men så har hon ju en storebror hon måste hinna i fatt!

Nu när amningen är avslutad kan man ju också få krypa upp i soffan med ett glas vin utan dåligt samvete! Det är ju för all del bara en positiv bifaktor men ändock! Men jag kommer nog att sakna närheten emellanåt.

Amningsavvänjning

2 Läs mer >>
Ni som har barn, kommer ni ihåg det där ögonblicket när det lilla underverket först lades på er mage? Hur underbart allt kändes? Hur liksom tiden stannade upp, du riktigt kunde höra fågelsång, klockor och känna rosendoften? Och den första tiden då man vandrar omkring i en liten bubbla, med ljuva drömmar, härliga sovstunder tillsammans och den underbara doft av barnpuder som bara små bebisar kan utsöndra (trots att det nog är kräks eller bajs, men ack vad lyckan gör underverk med doftsinnet!).

Well, det går över! När man sitter här trött med en trotsig 4-åring som ger sin lillasyster tjuvnyp när man inte ser och sedan sitter ljuvligt bredvid sin högskrikande syster och tröstar när man kommer in eller när man försöker att natta en 1-åring som absolut inte vill eller kan slappna av, ja då är livet inte lika rosaskimrande! När man febrilt försöker att hålla fast alla armar och ben på henne så hon inte ska kunna flaxa för att hålla sig vaken, eller slänga bort tutten för att sedan förvånat utbrista Tutte?! och vänta på att det panikartade sökandet i mörkret (för man vill ju inte tända lampan så hon kvicknar till ännu mer) ska vara avklarat då infinner sig en trötthet som kan få vilken stenstaty som helst att rasa ihop. Själv blundar jag och ser ett helt kalejdoskop av färger och former och undrar om jag någonsin kommer att komma ur denna dvala.

Men samtidigt så vet man ju att det går över. Att det inte går att resonera med en trotsig 4-åring. Eller att en 1-åring inte håller sig vaken på pin kiv bara för att jäklas med sin mamma. De är ju så otroligt smarta de där små liven också. Så, mitt råd till blivande föräldrar utomlands eller hemmavid, gör inget för att förenkla din vardag för det skapar vanor hos de små liven. Och de är smartare än du tror många gånger!

Men samtidigt så kan man inte mer än kapitulera inför de små liven och deras uppenbara, oförstörda och lojala kärlek till alla i sin omgivning. Jag inväntar fler vågor av lovsånger men tänker samtidigt kraftsamla under den period av stiljte som faktiskt infinner sig emellanåt. Och vad man tycker, tänker och skriver så är kärleken till dessa under overkligt stor!

Envishetens lovsång

1 Läs mer >>
Jomen då var vi där igen. Disney Hong Kong för sista gången. Vilken skillnad i besöksantal om man jämför med igår. Tur att vi hann åka en del igår för idag var det mest poserande! Men det har varit en trevlig dag även om vi har haft två lite tröttare barn idag. Noel studsade dock av glädje när han fick posera med Buzz idag!


Och enligt alla kineser så ska ju föräldrar och vuxna också vara med så mamma fick vara med på ett hörn. Nåväl låt gå då även om det känns aningen konstigt att posera med barns idoler. Men här så ser vi fler vuxna i köerna till dessa aktiviteter än barn. Det går kanske ett barn per 10 vuxna!! Otroligt!


Näst på tur var Musse. Noel valde Musse framför Långben, Mimmi och Nalle Puh men vi har ju pratat om Musse så mycket och på hotellet blir man ju smått intoktrinerad av Musse Pigg. Hans öron är överallt! Underbara logga det har blivit till hotellet. Och vad de kan komma på! Får nog bli ett avsnitt om bara det om jag inte har annat att skriva om!


Långben kom med på ett hörn eftersom det inte var så mycket kö till honom. Och Noel studsade av förtjusning när vi kom fram! Underbart med barns glädje. Men vi har också kännt på lite 4-årstrots som kommer fram när han är extra trött. Och så har vi lilla Snutt-Fia som inte äter igen. Hon har haft en bättre period men nu är vi tillbaka igen till matvägran. Men magen är lite si och så och så gräver hon i munnen så vi hoppas att det ger sig om det poppar upp någon tand här snart. Annars blir det svälkost för lillan. Det blir alldeles för mycket kex och söta saker för att få i henne något, kinesernas yoghurt är väldigt söt den också. Men hungriga barn är gnälliga barn så vad gör man?

Nåväl, nog om detta. Vi var lite kulturella idag också. Vi tog oss till The big Buddha. Och Big var han denna Buddha. Vi tog en taxi till stället där han stod då Thomas tyckte att det var krångligt med tunnelbanan med flera byten. Mitt under färden så säger Thomas till chauffören att du kör väl oss till linbanan som går upp till buddhan? Nej, säger han "too much people, better go by taxi och down with the cable car". 40 minuter skulle taxiresan ta och då började ekonomen i mig att protestera. 40 minuter i taxi det kommer att kosta 250 kronor. Jaha, nu fick han väl sin dags körning. Strunt i det säger min make som hävdar med bestämdhet att det får kosta vad det vill nu åker vi med taxi. Och visst, vad gör man halvvägs dit? Vi åkte upp för ber, ner för ber, och så upp för fler berg innan vi kom dit och vi fick se en hel del på vägen. Vad resan kostade? 236 kronor! Men om han var värd det! Jisses, hur har de fått dig denna staty? Eller har munkarna byggt honom?


Ner tog vi linbanan. Vilken makalös utsikt! Det tog ungefär lika lång tid att åka linbanan ner som det tog att åka taxi upp och det skilde inte mer än 30 kronor på priset och då har vi inte räknat med priset för tunnelbanan till hotellet så summa sumarum så blev det samma kostnad. Och ingen kö var det ner, så jag tänkte ju snabbt att den taxichauffören lurades även om vi inte blev grundlurade på priset. Men när vi hade kommit ner och gick ut från tunnelbanan och passerade kön som ringlade sig fram så kunde vi bara konstatera att om vi kommit till den kön så hade vi inte sett något Buddha. Det var i alla fall minst 2,5 timmars köande innan man nådde linbanan! Så jag måste, även om det smärtar, ge min make rätt! Trots att ekonomen skriker. Det var en lysande upplevelse! Tack.

Buzz och Buddha

3 Läs mer >>
Oh ja, vilken stad Hong Kong är. Jag föll som en fura direkt. Det var kärlek vid första ögonkastet, eller i alla fall vid andra. Vi kom igår till ett regntätt Hong Kong som inte bjöd på en strimma sol. Bara moln, dimma och grått regn så långt ögat nådde så därför räknar jag kanske ändå denna stad till min kärlek vid första ögonkastet. Det ögonkast som jag fick igår var inte mycket att hänga i granen. Men idag, ack, ack hur ska jag beskriva det? Det är så mycket motsats till Peking som det kan vara. Rent, välorganiserat, vänligt, engelsktalande, har vatten, varmt och tropiskt klimat! Ja, ni ser ju det kan inte bli bättre. Jo, förresten det kan det och där slår Peking Hong Kong med hästlängder. Vad det är? Prisläget så klart. Visst det märks att västerlänningar har varit här och byggt upp och organiserat men det märks också på priserna. Allt är dyrare från taxiresor till tunnelbanan till maten. Så Peking, vi saknar dig allt i alla fall. Och kanske man trots allt inte skulle vilja bo här i 6 månader eller längre men ett besök i Hong Kong är värt mycket.




Lekplatser är alltid roliga och den här hittade vi längst uppe på the Peak i Hong Kong. Vilken utsikt det bjöd på! Fantastiskt. Och då menar jag inte bara våra barn.


Det var mulet även idag men vi slapp regnet och det är vi glada för. Denna stad är byggd på höjden men så har man ju fått bygga runt alla berg och allt vatten. Men vilken effekt!


Jag kan ju lätt säga att ett yrke jag inte skulle vilja ha här är fönsterputsare! Hur gör de? Inte skulle jag vilja bli hängande där uppe på fasaden i ur och skur!

Efter lite (och då menar jag lite) sight seeing så bar det av till Disneyland Hong Kong. Noel kunde bara inte vänta längre. Tycker ändå han höll ut länge, klockan var faktiskt 15 innan vi kom dit. Noel och jag gick in för Thomas och Elin fortsatte till hotellet för blöjbyte och upphämtning av välling. De gick längs med vattnet och fick en härlig promenad/sovstund.

Noel och jag drog direkt till karusellerna. Jag måste ändå får beundra detta nöjesfält. Ja, det är kapitalistamerika ut i fingerspetsarna men ack så duktiga de är! Man kan inte annat än bli förälskad (aj, aj, aj en gång till!!) och hänförd över detta paradis för barn och barnsliga vuxna också för den delen. Eller rättare sagt jag tror de flesta vuxna blir som barn på nytt. Dock blir vi aningen förvånade när vi ser alla kinser, unga, gamla och äldre ändå posera glatt i alla utställda bilar, framför space mountain och i petité land. Varför?


Juldekorationerna hade satts upp och det lyser ju upp även den mest ledsna. Ack så vackert! Titta bara på julroserna, varför kan jag inte få ha det så här hemma i rabatterna till jul? Nej, visst ja, jag bor inte i ett subtropiskt klimat...


Lyckliga Elin fick också åka karusell. Och som hon älskade det! Även om det nu inte syns på den här bilden.


Liten kille på stor svamp...


Liten tjej på stor blomma. Det var inte så mycket folk där idag så vi kunde ta en del roliga kort utan alltför mycket trassel med utomstående.


Sagoslottet vackert upplyst på kvällen. Tyvärr så blev det inga fyrverkerier ikväll. Men vi hoppas få se dem imorgon då vi gör nytt besök. Resan är en semester för barnen och vad passar då bättre än detta och vi var inte där så länge i dag. Asch, vem försöker jag övertyga? Vi älskade det lika mycket allihop! Jag skuttade glatt dansande fram med Noel. Även om han inte dansade.... Börjar man bli gammal??


Liten kille håller upp hela Saturnus. Starke Adolf, förlåt Noel heter han ju.


Och vilken lycka det var när Noel fick syn på Buzz Lightyear. De har en åkattraktion med Buzz där man ska hjälpa honom att besegra den onde kejsare Zurg. Sorgligt nog så missar vi det nya landet, Toy Story land som öppnar här om en vecka. Nära skjuter ingen hare, heter det ju... Tur för oss att det fanns något med Toy Story! Men roligast var nog ändå Space Mountain, en berg och dalbana i mörkret som mamma tyckte var läskig. Usch, vad tar jag med mitt barn på tänkte jag skräckslaget första gången vi åkte. Tänk om han blir åksjuk? Tänk om han vill ur, vad gör jag då? Jag försökte desperat fråga honom under pågående tur men det var lite för högt ljud (detta oroade mig också eftersom han är känslig för ljud) men inte hade jag behövt oroa mig. Det var en lyckligt skuttande kille som klev ur och frågade när vi skulle åka igen! Ja, se mammor, varför ska vi alltid oroa oss så mycket? Undra om vi fortfarande skulle vara mammor om vi inte gjorde det? Om vi inte såg faror överallt? Jag ska försöka bättra mig lite (men bara lite) till imorgon! Sov gott Hong Kong och alla andra också för den delen! Nu ska vi drömma lyckliga drömmar om sagornas land!

Kär igen

0 Läs mer >>
Idag har vi packat inför vår visumresa till Hong Kong. Känns märkligt men samtidigt ska det bli skönt och spännande! Kul att se något nytt och skönt med lite värme, även om de har lovat en del regn. Men det var det ju lovat den veckan Mia och Gusti och barnen var här också men så blev det inte. Så vi håller tummarna för att vi slipper mer än enstaka skurar.


Bra packhjälp fick jag i alla fall!


Sen fick vi ladda batterierna med lite pannkaka. Kul att se att hon äter något annat än mammas hemgjorda pumpa-grönsakssoppa!


Noel äter pannkaka med friskt humör! Men han äter det mesta. Nu har vi skaffat barnätpinnar så han försöker så gott han kan. Men låt oss säga att pannkaka var inte det lättaste att äta med pinnar. Till och med ris är enklare!

Efter maten packade vi klart kläder och lekryggsäck till flyget. Nu väntar han ihärdigt på Musse Pigg och Kalle Anka.

Packning igen

0 Läs mer >>
Det var ett tag sedan jag skrev sist. Men vi har haft fulla dagar hela veckan, så någon latmask har det inte varit. Vi har åkt tidigt och kommit hem ganska sent så alla barn (och kanske vuxna också, i alla fall en del!) har varit trötta. Och med jet lag för två av barnen så slår det hårt. Men de har alla 4 varit tappra. Det har varit underbart med besök och för tillfället går jag runt i en tomt ekande lägenhet och funderar över vad jag ska göra nu. Jag insåg snart att jag måste uppdatera bloggen lite. Vi har varit runt på en del ”gamla” sevärdheter i dubbel bemärkelse för oss som bor här, men dock alltid lika sevärda och vackra! Sen har det blivit några nya också, varav Jingshanparken var en höjdare! Vacker park och från höjden ser man ut över Förbjudna stadens alla hustak. Även om man visste sen tidigare att det är stort så blir det väldigt påtagligt just härifrån.

Vi har också hunnit med en del shopping, alltid intressant för alla som kommer hit. Billiga kopior som är ack så snygga, men så är ju förebilderna väldesignade också! Sally har shoppat loss ordentligt och kommer hem med ny vinterjacka, skor, t-shirts och lite annat smått och gott.

Lamatemplet besökte vi igen och det mest imponerande rummet missade vi sist, nämligen det med den 26 meter höga Buddhan, utskuren ur ett enda stycke sandelträ. Hur kan man missa detta?! Men å andra sidan fick vi inte se munkarna i sång och bön den här gången. Båda sakerna är lika mäktiga så jag är glad att jag har avklarat båda!

Som ni ser så visar sig Peking med höstskrud!

Många gastronomiska upplevelser har gjorts varav anka var en av dem. I samband med ankmiddagen så besöktes Himmelska fridens torg och Mao.

Ankkarvare är ett väletablerat yrke. Inte så lätt alla gånger.

Himmelska fridens torg upplyst var vackert. Självklart lyser Mao extra fint.

Peking har bjudit på en vecka med ovanligt mycket dimma och smog. Detta har naturligtvis dragit ner på intrycken något men vi har å andra sidan sluppit regnet som var utlovat. Och som ödets ironi så lyste solen vackert när våra besökare lämnade staden för hemfärd.

Alla syskonen utanför en traditionell röd dörr i Lamatemplet.

Syskonkärlek!

Smått och gott i Peki...

2 Läs mer >>

Utifrån väderprognosen så bestämdes att vi skulle åka till muren i tisdags då vädret faktiskt såg ut att bli bäst då för veckan. Vi vaknade till tjock dimma men packade glada i hågen ihop oss och begav oss till Mutianyu. Mutianyu är för oss ett nytt ställe att se muren på, vilket vi såg fram emot med spänning (i alla fall vi som varit på muren tidigare!). Avståndet var kortare än till Badaling och vi trodde att dimma skulle lätta fram på dagen. Men ju närmare muren vi kom desto tätare blev molntäcket och så kom regnet, även om det bara var ett lätt duggregn. Men i alla fall! Vi som har haft så bra väder så länge och så var tvunget att bli dåligt just den här veckan? Men vädret styr vi inte över så vi höll modet uppe och tog oss till muren.

Bilden är ganska talande för vädret den här dagen!

Efter en lättare medhavd lunch så tog vi linbanan upp. Tyvärr såg vi inget från den på grund av vädret. Vädret drog ju helt klart ner upplevelsen, även om ett besök på muren alltid är häpnadsväckande! Väl uppe så vandrade vi en bit på muren i lite olika grupper. Thomas, Gusti och barnen gick lite före och Mia och jag kom pratandes efter. Och vi vandrade på och helt plötsligt började vi undra var de hade tagit vägen. Nä, sä Mia nu går jag inte längre. Jag väntar här, så jag gick vidare för att se om jag kunde komma i kapp resten av gänget. De måste väl ha stannat och väntat lite längre fram tänkte jag i mitt stilla sinne! Men två torn längre fram och halvvägs till det tredje började jag bli lite irriterad. Så jag bestämde mig för att gå tillbaka till Mia och föreslå att vi tar oss till linbanan. Jag hade biljetterna till den så ner kunde de inte komma utan oss. Det är ju vår garanti! Toppen! Men när jag hade gått en bit så mötte jag en framstormande Thomas som försökte gå i kapp mig! De hade gått upp för en trappa i ett av tornen och det hade vi inte sett. Alex hade sett oss passera men inte sagt något. Tänkt så det kan bli! Som tur var hittade vi ju varandra igen. Jag kan bara tänka mig om jag hade gått vidare och Thomas hade följt efter för att hitta mig. Undrar just vart vi hade hamnat i slutändan! Vi hade kanske gått till Kina och tillbaka!!

Här gick vi inte in i någon dimma utan försökte bara komma ut ur den! Och på grund av den fick man vara riktigt närgången för att se något.

Hela härliga familjen samlad i Kina!

Tro nu inte att ni gått in i någon dimma på grund av ädlare drycker. Kortet är taget i rätt vinkel! Det här kortet är bara till för att ni ska se lutningen på muren!

Vägen från parkeringen till linbanan kantas av försäljare i Mutianyu, vilket inte är lika utvecklat i Badaling. Det finns där också för all del, men här var det lite närmare, smalare gångar  man gick på än i Badaling. Så på nervägen blev det lite shopping. Sally och jag köpte några fina hängande tavlor med Kinamotiv. Vi har fått hit en mycket shoppingsugen Sally. Sally och Alex hade två väskor med sig. En liten med kläder och en stor som var tom. Den ska nu fyllas här! Så vi är förberedda för megashopping turen. En första tur blir det imorgon så vi först ska besöka Thomas jobb, sen äta lunch och sen blir det shopping!  Idag ska de åka till den Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Jag ska vara hemma med Elin och Noel. Vi har sett det förut och de behöver lite lektid här hemma. Och sen blir det roligare för Mia, Gusti, Alex och Sally att faktiskt hinna se lite mer än man kan göra med två så små barn.

Trötta efter en 9 timmars flygning men oförskämt fräscha ser de ut!

De dimhöljda bergens ...