Igår anlände vi till Hong Kong, trots allt! Det var nog med nöd och näppe vi hamnade här. Piloten cirklade några vändor innan han gick in för landing. Tids nog fick vi veta att det var en orkan på väg in över Hong Kong. Taxi var inte att tänka på, de som stod i kö hade stått i 1,5 timme redan och inga bilar kom... Shuttle stod vi och väntade på eftersom vi fått den rekommendationen men efter ett tag ringde vi hotellet och de gav sig inte ut för att hämta någon. Vi fick helt enkelt ta tunnelbanan och sedan gå till hotellet! Underbart men 2 stora resväskor, 2 barn, 4 handbagage, 1 barnvagn och 1 fru som Thomas konstaterade. Tunnelbanan tog vi och den gick men när vi klev av visste vi inte var vi var eller hur vi skulle komma till hotellet... Telefonens GPS angav en stor sväng runt motorvägen. Så jag stegade fram till första bästa människa och frågade och efter lite tvekande och förklarande så kom vi fram till att de bodde på samma hotell och var på väg dit nu. Men de skulle gå. Okej sa vi vi följer efter er. Så Noel fick gå under paraply med den ena tjejen. Hennes mamma (?) tog Noels handbagage och jag barnvagnen med Elin. Stackars Thomas resten. Sen travade vi iväg. Tur för oss att vi träffade på dem, de hade en genväg vi aldrig skulle hittat. Fram kom vi 10 minuter senare blöta in på skinn och ben, checkade in och beställde room service. Så det blev en upplevelse allt annat än väntat... Men spännande att ha upplevt. Nu hoppas vi att det ska passera så att vi kan gå på Disney med barnen som lovat.
Just nu är allt stängt i Hong Kong. Ingen går ut. Det står 200 taxibilar på rad för att ingen kör dem. Grenar och löv ligger överallt. Det blåser fortfarande lite men avtar hela tiden. Thomas tog en promenad föratt möta sin revisor men det var heltstängt. Så länge det är varningsnivå 8 går ingen ut. Vi ser dock att bussar kör och att lite är på gång. Så hoppet finns!
Tänk vad som kan hända när man är ute och reser! Och vad skönt att det gick så bra!
