En extra dag ledigt från skolan förvandlades snabbt till en biltripp norrut. Jag hade siktet inne på 100 Island National Park som jag hört så mycket positivt om. Sent om sider bokade vi hotell och på fredag morgon packade vi in trötta barn och en trött mamma i bilen för att bege oss till Bolinao i Pangasinan i Filippinerna. Pappa Thomas skulle köra vilket han såg fram emot. Enligt Wayz så skulle resan ta ca 5 timmar och vi gissade förhoppningsfullt på ca 4. I slutändan tog resan 8 timmar!! Hade vi vetat det skulle vi nog inte gett oss av på just en långhelg.
När man kommer utanför Manila kommer man också närmare det verkliga livet för den vanliga Filippinaren. Ibland undrar man hur svårt det skulle vara att leva ute på landet? Vad har en tjej som föds där för möjligheter längre fram i livet? Eller är hon född till giftas bort och få bar tidigt? Men man ser också fantastiska vyer över berg och risfält som gör att man drömmer sig bort till andra tider.
Eller så får man helt enkelt skratta gott med dem.
Den här mannen mötte vi på vägen i Pagasinan, fullastad med diverse saker han förmodligen skulle sälja. Frågan är hur bra han ser, egentligen?
Man blir också varse hur lång vi har kommit i Sverige när det gäller elledningar. Jag skulle inte vilja vara den som fixar när en tyfon har dragit fram och ledningarna är i ännu större trassel....
Just när vi åkte upp var det skördedags av ris. Det låg i långa rader på vägkanten och torkade. Det är fantastiskt att se hur det går till. Fortfarande krattas det för hand for att det ska torkas helt. Sen skyfflas det upp med spadar och hälls i säckar som sen transporteras på tricycles. Verkligen manuellt arbete fortfarande. Och alla hjälper till, från ung till gammal.
Efter våra 8 timmar kom vi fram till hotellet och kunde njuta av både en härlig utsikt och en god lunch.
Första dagen tog vi oss till Bolinao Lighthouse. Det var en vacker utsikt uppifrån fyren.
Efter det åkte vi till Patar Beach som ska vara lilla Boracay. Vi hamnade nog på en annan del av stranden då vi inte tyckte det var allt för mycket att skryta med. Men helt klart värt ett besök för en drink och en solnedgång.
Lördagen åkte vi till Hundred Island National Park som också var anledningen till att vi åkte upp till Bolinao. Strax utanför Alaminos ligger 124 öar utkastade i Lingayen Gulf, men det finns bara 123 vid högvatten så välj när du ska åka! De är spridda över en yta på dryga 16 kvadratkilometer. Bara tre av öarna har bebyggts för turism: Govenor island, Quezon island och Children's island.
Det var många turister ute med tanke på den extra dagens ledighet.
Tyvärr har man byggt ihop vissa öar för att kunna tjäna mer pengar på turister som vill åka zipline mellan dem. Sedan går man tillbaka via pontonbryggor. Känns lite onödigt att förstöra något så vacker med något så fult!
Formationerna är underbara i sin grönska och karghet mot det blågröna vattnet som sakta smeker stenarna.
På något sätt påminner den hör delen mig om skärgården utanför Fjällbacka och ändå är det så långt ifrån den man kan komma. Men båda har liksom alla dessa öar som känns som de är utslängda på måfå av en jätte som en gång tyckte om att slänga grus.
På väg från Alaminos tillbaka till Bolinao passerar men Bolinao Falls 1. Det var återigen mycket folk som med nyfikna ögon funderade över hur vi hittat dit! De enda utländska turister på plats just den här dagen fick vi en och annan blick på oss. Min kära make skulle ju självklart försöka filma med dronen men tyvärr kraschade han den in i ett träd och fick betala en Filippinare 3000 pesos för att han snällt och frivilligt klättrade upp i trädets krona (säkert 10 meter rakt upp) och hämtade ner den. Han var nog glad över den extra inkomsten!
På söndag morgon åkte vi till Enchanted Cave som skulle vara så "cute". Det var ett verkligen annorlunda ställe uppbyggt återigen för inhemska turister. Det var som en stor trädgård med olika delar man kunde upptäcka, självklart alla med en extra kostnad! Allt enligt sann Filippinanda.
Dock var önskebrunnen utanför grottingången väldigt söt! Elin slängde i en peng och önskade sig något. Vad vet vi inte än - kanske tur på nästa gymnastiktävling eller ett husdjur!
Nere i grottan var det dåligt med syre men häftiga stalaktiter och ett otroligt klart vatten. Dock hade jag inte stått ut att bada här vilket man kunde, till en - just det - extra kostnad!
