Berg och dalbana
Nu var det ett tag sedan jag skrev och det har sin lilla förklaring i att vårt liv just nu är en enda stor berg och dalbana. Vi åker upp och sen åker vi ner lika fort för att sedan återigen börja klättra uppåt igen, långsamt, långsamt. Känslor svallar och det inte bara hos barnen. Jag är mer känslomänniska än någon annan i familjen och jag har definitivt mina stunder då jag blir skogstokig och känner att jag inte längre står ut.
Sju veckor av instängdhet. I. En. Liten (nåväl inte så liten men jämfört med att kunna röra sig ute är det litet). Lägenhet. Vi jobbar, sover, äter, leker, läser och umgås på ett och samma ställe. Som tur är har vi en innergård vi fortfarande kan ta en lite promenad på. Och då får man passa på att njuta av prakten som finns runt omkring oss!
Vårt lilla TV rum blir både teater för stora produktioner av Andrew Lloyd Webbers musikaler och biosalong. Än så länge har vi haft nöjet att se både Jesus Christ Superstar och Joseph and the Technicolor Dreamcoat.
Förra helgen stod Frozen 2 på bioschemat. Då dukar vi upp med popcorn och dryck och sjunker ner tillsammans och njuter. Sen går vi på restaurang, även om det just nu, sedan 2 veckor tillbaka, är vi som är kockarna. Tidigare hade vi ju en restaurang att gå till när Fely bodde hos oss.
Vi går också på cafeer emellanåt. Men det förutsätter att mamma bakat eller vi har handlat så vi har något att fika på. Eller så blir det en slät kopp kaffe eller te. Just nu är vi dock på sluttampen av både te- och kaffelagret.
Man måste ta en fika mellan varven för att bryta vardagen....
Tur vi också har ett bibliotek hemma då Big Bad Wolf Book Sale hanns med innan hela världen stängde ner. Så böcker har vi hemma. Just nu läser jag en som heter Lost Horizon av James Hilton. Den handlar om stället Shangri-la i Tibet, en dalgång som också gett namnet till hotellkedjan. Den skrevs 1933 och det märks på språket, men ska bli spännande att läsa.
Sen har vi också skolan hemma. Så mellan varven blir vi lärare i både matte, engelska, mindfulness, gymnastik, musik, kinesiska (hmmmm) för vår lilla tjej som går i 4:an. För den stora killen i 7:an gör vi inte mycket just nu. Hans mattekunskaper har väl passerat mina i alla fall. Men han är duktig och sätter väckarklockan, går upp, äter frukost och börjar skoldagen utan att varken mamma eller pappa behövs. Det är otroligt roligt att se någon som har sånt intresse av att lära sig, som suger i sig kunskap och googlar för att hitta mer. Vi får ibland påminna om att alla man läser på internet inte är sant och att faktachecka det man läser. Men kunskapstörsten är stor och det är vi tacksamma för!
Elin och hennes kompis Krisha gör skolarbete tillsammans.
På eftermiddagarna har vi balettstudio hemma. Då byter jag hatt och blir tränare. Sträck på halsen, starka knän, sänk axlarna och le! Jodå det går, med lite hjälp från både Elins balettlärare och Royal Academy of Dance på Facebook och internet!
Sen mitt i allt det här ska man göra sitt eget jobb hemifrån och hålla sitt teams humör uppe. Lösa problem som hur vi ska få en dator levererad ner till Laguna där vår grafiker just nu huserar då dataavdelningen inte är på skolan, det är svårt med leveranser och checkpoints är överallt. För att inte prata om fotograferingar som måste ske innan eleverna drar till sina respektive universitet. Halva klassen är fotad och resterande halva är kvar. Måste på något sätt lösas….
Livet går upp och det går ner och om det inte gjorde det så skulle det kanske vara svårt att veta när vi är lyckliga om vi aldrig tyckte att livet var jobbigt? Det är lätt att klaga och tycka det är jobbigt, men i det stora hela så är vi lyckligt lottade - vi har mat, vatten och tak över huvudet. Vi behöver kanske bara bli påminda om det mellan varven!
