Domedagskänsla
Herrejösses vad situationen ändras snabbt! För en vecka sedan togs beslutet att stänga skolan och påbörja hemundervisning eller distansundervisning. Vi var fortfarande lugna och inte nämnvärt orolig. Två dagar senare var det presskonferens med Duterte som drog åt strängarna rejält. Inga inhemska flyg, lockdown av Metro Manila (storkommunen), folk började panikhandla och bunkra. Vi tog belutet att sitta lugnt i båten. Vart ska vi ta vägen och hur mycket bättre blir det?
Vi jobbade fortfarande men kortare dagar, 8 till 12. Det var i alla fall ambitionen, dock svårt när man jobbar med kommunikation och marknadsföring i dessa dagar. Igår hade presidenten ytterligare en presskonferens och nu var det rejäla tag som gällde. Hela Luzon, största ön där Manila ligger, sätts i lockdown. Inga flyg, varken inhemska eller internationella, kommer gå efter torsdag. Inga shoppingcenter hålls öppna, biografer stänger och endast mataffärer, vatten, mediciner och sjukhus hålls öppet.
Det är utegångsförbud mellan 20.00 och 05.00. Restauranger kan endast hållas öppna för take away och samtliga fester eller andra tillställningar ställs in. Det är stort beslut då man i Filippinerna går mot den största högtiden på året, Holy Week, eller påsken. Då åker samtliga hem till sina provinser och firar stort med familj och vänner. Att inte kunna göra det kommer kännas.
Vi har funderat mycket på hur vi ska göra. Men det är omöjligt att ta ett vettigt beslut. Hur länge kommer det hålla på? Vart ska vi ta vägen? Kommer det vara bättre där? Eftersom vi kommer flytta hem till Sverige igen i sommar, allt enligt planen, så känns det svårt att lämna landet nu då vi inte vet om vi kommer att kunna komma in igen. Vi har ju en hel lägenhet att packa ihop. Och dessutom är vårt hus hemma i Sverige uthyrt igen. Vi skrev i praktiken på avtalet förra veckan. Men det var då det när vi trodde att läget var lugn! Så snabbt alla ändrar sig….
I dag åkte jag in till skolan där jag jobbar för att hämta sånt vi behöver och sånt som ev kan vara stöldbegärligt. Kameror, hårddiskar och bland annat alla sidor till årets årsbok som håller på att produceras. Det var lite domedagskänsla över vägarna när vi åkte för att lämna årsboken för korrekturläsning. Väldigt få bilar ute, ännu färre mopeder/motorcyklar som annars är som kackerlackor i korsningar. Och gångtrafikanter såg vi om möjligt än färre av.
Life and work goes on och vi jobbar på så gott vi kan. Lite svårt med vår avgångsklass på gymnasiet som också normalt får en egen årsbok med fotograferingar både individuellt och i grupp som nu inte kan bli av. Vi har klarat av halva gruppen. Hur gör vi med resterande elever? Ska vi fota dem på annan plats? Hur kommer boken då se ut? Var, när och hur tar vi kortet på samtliga 61 elever? Hur ska vi få boken klar och tryckt till graduation om vi inte får jobba eller kan ta kort? För oss känns det som viktiga beslut men i det stora hela är det ju tämligen små.
Även det här kommer blåsa över och vi kan se tillbaka på en väldigt turbulent början av året. En början där vi förhoppningsvis kanske lärde oss lite mer om resilience som vi har lite som ledord på skolan. Att kunna anpassa sig till olika förhållanden. Att göra det bästa av de kort som ges. Vi har inga svar idag och förmodligen kommer vi inte ha några förrän allt är över och vi tittar tillbaka.
En sak vet jag, att flyttar jag ut igen, ska jag inte vänta med att besöka alla platser till slutet. Men någonstans blir det ju en vardag även här. Full med läxor, aktiviteter och kalas. En vardag då vi bara vill slappa eller träffa vänner och på något sätt så tror jag ju att just det är beviset på att man trivs, att man känner sig som hemma. Men vi kan väl alla kanske passa på att se lite mer av vad våra hemländer har att bjuda på?! Hur mycket har du sett av Sverige?
Här är listan på de nya förhållningarna vi har att leva efter.
Enhanced Community Quarantine for Luzon.
1. By virtue of an Executive Order of the Office of the President we will have a Luzon-wide community quarantine.
2. We will have a curfew of 8pm to 5am for non-essential personnel on the streets. Exempted are health care workers, peace and order officers, workers from the night shift of the Processing zones with valid ID’s, and LGU officers.
3. Malls are ordered closed for the duration of the executive order.
4. Restaurants can only accept take-home and delivery services. Dine in is strictly prohibited.
5. Banks, groceries, supermarkets, pharmacies, pawn shops, hardwares, and wet markets will remain open.
6. Fiestas, karakols, parades, and other related public assemblies are cancelled.
7. Common religious congregations are strongly discouraged.
8. Gaming parlours, computer gaming shops, wellness Centers, cockpits arenas, will be closed.
9. Students on OJT are no longer required to report.
10. Needless loitering in the streets at any time of the day will be denied.
11. Public playgrounds, basketball courts, beaches, and public parks will be closed.
12. Public utility offices, Bayad centers, and related financial services will remain open.
13. ‘Tianges’, open dry good markets, side walk vending, will be closed.
14. This will become effective March 17, at 12:01 am.